Renarnas Öde i Väg: LKAB:s Gruvdrift Hotar Samernas Traditionella Betesmarker i Gabna

2025-07-14
Renarnas Öde i Väg: LKAB:s Gruvdrift Hotar Samernas Traditionella Betesmarker i Gabna
Göteborgs-Posten

En Känslig Balans Hotas: Gruvdrift och Samers Rättigheter i Gabna

I hjärtat av norra Sveriges vildmarker, där LKAB har upptäckt betydande reserver av sällsynta jordartsmetaller, utspelar sig en konflikt som berör både miljön och en urgammal kultur. Den plats där LKAB nu bedriver sin verksamhet ligger direkt i vägen för Gabna samebys renars traditionella vandringsleder mellan sommar- och vinterbete. En situation som hotar att dela samebyn på mitten och förändra deras livsstil för alltid.

Gabna sameby, med sina rötter djupt i landskapet, har i århundraden förlitat sig på dessa betesmarker för att försörja sina renar. Renarna spelar en central roll i samisk kultur och utgör en viktig inkomstkälla för samebyn. Nu står de inför en osäker framtid, då gruvdriften riskerar att fragmentera deras traditionella marker och störa renarnas naturliga beteende.

Samer i Kris: En Kamp för Överlevnad

”Jag ser det som en tragedi,” säger Samer, en representant för Gabna sameby, med en röst fylld av oro och frustration. Han beskriver en situation där deras rättigheter och traditioner sätts på spel för att möjliggöra utvinning av värdefulla mineraler. Denna känsla av maktlöshet delas av många inom samebyn, som känner sig överkörda av större intressen.

Konflikten illustrerar en större problematik i Sverige och globalt: hur man balanserar ekonomisk utveckling med ursprungsbefolkningars rättigheter och bevarande av miljön. LKAB, som är en viktig aktör i svensk ekonomi, försvarar sin verksamhet med hänvisning till behovet av sällsynta jordartsmetaller, som är avgörande för tillverkning av batterier och annan modern teknologi. Men detta får inte ske på bekostnad av samisk kultur och tradition.

Lösningar och Framtidsperspektiv

Gabna sameby har länge försökt att dialoga med LKAB och svenska myndigheter för att hitta en lösning som respekterar både deras rättigheter och behovet av mineralutvinning. Men hittills har dessa försök inte lett till någon tillfredsställande kompromiss.

En möjlig väg framåt kan vara att genomföra en grundlig miljökonsekvensbedömning som tar hänsyn till de samiska renskötselintressena. Det är också viktigt att säkerställa att samebyns rättigheter garanteras genom lagstiftning och att de får en aktiv roll i beslutsprocessen kring gruvdriften. En rättvis lösning måste präglas av respekt för samisk kultur, traditioner och rättigheter, samt en hållbar strategi för mineralutvinning som minimerar påverkan på miljön och lokala samhällen.

Framtiden för Gabna sameby och deras renar hänger på en tråd. Det är en fråga som kräver engagemang, dialog och en vilja att hitta en lösning som gagnar alla parter. Annars riskerar vi att förlora en viktig del av vår svenska kulturarv och en unik tradition som har funnits i århundraden.

Rekommendationer
Rekommendationer